Vi kom ut till Sandhamn laddade och glada. 6 stycken killar varav en seglat Gotland Runt tidigare. Rookies vad gäller havskappsegling med andra ord. Vi har haft ett filmteam i hasorna innan och under racet. Vi hade också besök av Tidningen Segling. I sammanhanget är det rätt komiskt att vi, som hade den minst hottade båten, de tunnaste plånböckerna, den minsta rutinen men med bästa stämningen ombord, blev så uppmärksammade medialt i Sandhamn. Eller så var det tack vare allt det. Vi gjorde vår grej och vi är stolta över det.

Om racet då.
Meterologens prognos under skepparmötet på tisdagskvällen gjorde att vi hängde på låset till mataffären dagen efter och köpte lite mera mat. Det utlovades ett stabilt högtryck som skulle förhindra även den snabbaste båt att segla fort. Vi hade planerat mat för 3 dygn. Det visade sig att vi skulle vara på banan i 4.5 dygn...

Strax innan start på onsdagen anslöt Kamera-Kalle till Team Räknäs. En egen mediaman ombord resulterade i att vi blev 7 st på en 9.2 meter lång båt, i lättvind.
Vi kom till start och vi försökte vara på linjen när skottet gick. Det gick rätt så bra men det tog oss cirka 6 minuter att komma över linjen. Det blåste med andra ord ingenting.
Vi tog oss ner till Gotska Sandön och hade flyt och hittade en vindkåre och drog förbi 20 båtar. Vi närmade oss sedan första rapporteringen vid Fårö fyr på andra kvällen. Det blev kö på VHF:en då det kom in massor med båtar samtidigt. Vi hörde första båt som bröt och som vände tillbaka mot Sandhamn. Rookies som vi är förstod vi inte riktigt det beskedet. Vi var ju här för att segla...
Vi passerade som båt nr 38 i vår klass.

En andra lättvindsnatt inleddes. Vi valde att gå raka vägen nära land men många gick långt ut till havs. Svårt att veta hur man går med såna avstånd på bredden. Tidigt på morgonen efter soluppgången ser vi knappt några båtar. Helt övertygade om att vi seglat bort oss under natten men vid rapporteringen vid Ljugarn ligger vi på en 14:e plats. Helt makalöst bra. Dock fastnar vi i ett vindhål med vind både på insidan och utsidan strax efter rapporteringen. Det är lätt att bli frusterad när man försöker kryssa utan vind när en konkurrent stryker land och försvinner mot horisonten.
Vi får lite mer vind och kryssar söderut. Senare under dagen gör ett stort lyft och lite navigationsförbistring att vi bara är några meter från att gå på grund. Vi passerade med fällkölen uppfälld och andades ut. Innan start skämtade vi om att vi skulle ta innervarvet och utnyttja möjligheten att minska djupgåendet. Det skämtet var inte lika roligt längre.

Strax därefter vrider vinden ytterligare och vi har nu undanvind. Vi får upp spinnakersäcken i sittbrunnen men Martin tycker att ska vi avvakta hissning tills efter den kommande vindbyns passage. Det bästa han gjort på hela dagen. Byn slår till och vi nästan broachar då storskotet fastnar. Senare läser vi på nätet att Miss Magic loggat 6 knop för bara riggen i samma vindby. Vi kom lindrigt undan.
Vi får sen upp spinnakern och har en fin spinnakergång i 7 knop mot Hoburg.

När vi kommer ner till första udden händer det hemska. Vinden försvinner. I sämst tänkbara vågor. Vågor från två håll som möts runt en udde. Det går inte att segla. Den halvtimmen utan vind var min största frustration under racet när konkurrenterna som ligger 1 sjömil före fortsätter med spinnaker. Hej då till den 14:e platsen. Vinden kom samtidigt som min frivakt och jag kände mig glad igen. Rundade senare Hoburg som 37:e båt.

Ytterligare en vindlös natt. Vi går dock rätt bra på natten för vi seglar aktivt med segeltrim och segelskiften om vartannat. Fast när man vaknar upp efter tre timmars frivakt har Karlsöarna inte flyttat på sig nämnvärt.

13:22 rundar vi märket utanför gästhamnen i Visby 5 minuter före Maxi 95:an Trassel. Martin försöker utmana Trassel på slagduell men de var inte så pigga på att slå med sin supergenua.
Nu har vi seglat i tre dygn och samtalsämnena har varit många. Samtalsämnet på railen kom att handla om hur man kan uträtta sina toalettbestyr i lovart. Ett tecken på att vi hade vind kanske?!

Sjörapporten för natten förebådade NO 7-12 m/s. För oss innebar det kontrastrik segling mot tidigare. För de snabbare båtarna som gick i mål under lördagen blev det säkert ytterligare en dag utan vind. Vi, som var ute ett dygn till fick först uppleva riktigt krabb sjö och senare under den sena natten/ tidiga morgonen riktigt stora vågor. 2 rev och riktigt lite försegel och 6 pers på railen natten lång. Vågdalarna var djupa och missade rorsman fokus för ett ögonblick kraschade båten i dalen. Efter 6 timmar hård segling började kylan och energibristen ta över och folk började bli sjösjuka. Det var tre som seglade medan de andra sov bort sjukan och sen när vinden mojnade och sjön började lägga sig vid tio-tiden gick det bättre igen. Kokade lite havregrynsgröt och energin kom tillbaka och vi förtsatte att stångas och kryssa mot Almagrundet.

Sista sträckbogen mot Almagrundet var toppen. Stämningen var åter som tidigare och alla burkande på railen. Vi insåg att Almagrundet är en elak fyr, alldeles för stor så att man aldrig når fram. Vid rundningen och rapporteringen fick vi ett varmt mottagande från KSSS över VHF:en. De trodde vi likt så många andra brutit under natten.Vi möttes sedan upp av en supporterbåt som följde oss under cirka en timme till målgången. Svårt att sätta ord på det men trötta, glada och väldigt stolta gick vi i mål 20:52 på söndags kvällen efter 4,5 dygn till havs.

En snabbdusch med bastu hanns med innan vi åt en bit kött på Seglarhotellet.
Av 88 startande bröt 38 och vi slutade på en 45:e plats.

Vi kommer inte att minnas Gotland Runt 2009 som ett blekrace. Vi kommer att minnas kontrasterna mellan den lätta vinden, tillfälliga spinnakerrepor och sista dygnet med hårt väder, grov sjö och sjösjuka ombord. Vi kommer också minnas den oväntade supporterbåten som mötte upp vid Almagrundet.

Ni kommer att kunna se oss på TV3 i höst. En programserie om Sandhamn där ett avsnitt kommer att handla om Team Räknäs och Gotland Runt. Missa inte det.

Team Räknäs kommer igen 2010. Ni behöver inte oroa er.
Havskappsegling visade sig vara beroendeframkallande och olovligt roligt.
En lite racigare båt skulle inte skada. Några förslag?